En bildberättelse om en Skärsliparkärras födelse

;

En bildberättelse om en Skärsliparkärras födelse.

Text och foto: Anders Halldén

Tillverkad av Anders Halldén, jan 2008-aug 2008, för Jönköping Allmogemarknads räkning.
Skärsliparkärran skall användas under Allmogemarknaden för att slipa knivar åt behövande
och ingår i teaterprojektet.
Kärran hör också hemma, tycker jag, på min sajt om äldre Nordiska knivar, www.cultur.nu/knivar

Detta är förebilden, denna kärra är nog från början av 1900-talet av kläderna att döma.
Mitt bygge skall vara 1850-tals mässigt eftersom det är där Allmogemarknaden verkar.

Om skärsliparen kan man säga att han verkat i många århundraden, det finns målningar från 1500-talet på ambulerande knivslipare med kärra.

Man kan också säga att han hörde mycket långt ner på den sociala rangskalan, under senare århundraden allra längst ned.

Resandefolket hade ofta detta yrke som sin försörjning.

Hjulen kommer från en gammal kärra som jag köpte på Blocket uppe i Mariestad.
Ramen byggs av specialsågad björk.

Alla detaljer tillverkas hantverksmässigt med handverktyg.

Ovan på ramen är botten och sargen provmonterad.
Sargen i 10 tums furu och botten i gran.

Alla fogar är tappade, som man tog sej tid att göra förr, och som fick överlägsen styrka.

Hjulen är renoverade och målade, de är i mycket bra skick

En gammal slipsten av lagom storlek, D=38 cm, införskaffas. Den är trasig, axelhålet är inte i centrum, så det blir till att svarva om den.
Ett skitigt och långtråkigt jobb för stenen är ovanligt hård.

Flaket och ramen är målade i linoljebaserad guldockra som jag brutit med engelskt rött och umbra.
Fundamentet för slipstenen och vevanordningen är klart, detaljerna fogas ihop med vagnsbult och målas i brutet engelskt rött och kimrök.

Nu börjar arbetet i min smedja.
Till vänster syns vevaxeln till slipstenen med sina lager och till höger vevstakens infäste i fotpedalen.

Lagret till trampan är smitt och fäst med järnnit.
Lagret monteras på kärrans vagnställ.

Smidet av vagnstället, som måste vara ganska kraftigt är klart och fastbultat med vagnsbult. Stället är i hopsatt med järnnit.
Länge fram i bilden syns hjulaxelhållarna i ganska grovt smide.

Axeln har jag inte smitt utan kommer från kärran jag köpte.

I smedjan gjorde jag den handsmidda spiken som använts och även några av bultarna.

Sargarna har jag förstärkt med smidda beslag och fäst dem med smidda beslag mot ramen.
Allt spikat med handsmidda spikar.

Slipfundamentet testas och vevaxelns lager provas in.

Fundamentet för vattenbehållaren klart.
En stationär slipsten av gammal modell har ju alltid vatten behållaren under stenen, men det funkar inget vidare om man skall dra runt med kärran.........

Nedan ser du hur jag löste det.

Hos en plåtfirma beställde jag en plåtbehållare
(i svetsad aluminium), den målades svart med kimrök, jag monterade på en kran i mässing som jag med silverlod lött på en spridare.
Spridaren gjorde av en mässingstång som jag borrade ur och lödde igen ändarna samt borrade små vattenhål under.

Hela behållaren hålls fast av en läderrem.

Lite accessoarer som skärsliparen behöver.
En pilsnerflaska och smörjkanna är fastsatta med brett läder och i korgen med lock kan han ju ha med lite förskaffning.

Till kärran ingår också ett bryne, en gammal kniv, bandkniv och lieblad.

Voila! skärsliparkärran är klar, nu är det bara att gå omkring och tjäna några riksdaler.

Slöa knivar

trötta liar

Slipas brynes

Höres hans rop i gränderna

	Detta är förebilden, denna kärra är nog från början av 1900-talet av kläderna att döma. Mitt bygge skall vara 1850-tals mässigt eftersom det är där Allmogemarknaden verkar. Om skärsliparen kan man säga att han verkat i många århundraden, det finns målningar från 1500-talet på ambulerande knivslipare med kärra. Man kan också säga att han hörde mycket långt ner på den sociala rangskalan, under senare århundraden allra längst ned. Resandefolket hade ofta detta yrke som sin försörjning.

	Hjulen kommer från en gammal kärra som jag köpte på Blocket uppe i Mariestad. Ramen byggs av specialsågad björk. Alla detaljer tillverkas hantverksmässigt med handverktyg.
	Ovan på ramen är botten och sargen provmonterad. Sargen i 10 tums furu och botten i gran.
	Alla fogar är tappade, som man tog sej tid att göra förr, och som fick överlägsen styrka.
	Hjulen är renoverade och målade, de är i mycket bra skick
	En gammal slipsten av lagom storlek, D=38 cm, införskaffas. Den är trasig, axelhålet är inte i centrum, så det blir till att svarva om den. Ett skitigt och långtråkigt jobb för stenen är ovanligt hård.
	Flaket och ramen är målade i linoljebaserad guldockra som jag brutit med engelskt rött och umbra. Fundamentet för slipstenen och vevanordningen är klart, detaljerna fogas ihop med vagnsbult och målas i brutet engelskt rött och kimrök.
	Nu börjar arbetet i min smedja. Till vänster syns vevaxeln till slipstenen med sina lager och till höger vevstakens infäste i fotpedalen.
	Lagret till trampan är smitt och fäst med järnnit. Lagret monteras på kärrans vagnställ.
	Smidet av vagnstället, som måste vara ganska kraftigt är klart och fastbultat med vagnsbult. Stället är i hopsatt med järnnit. Länge fram i bilden syns hjulaxelhållarna i ganska grovt smide. Axeln har jag inte smitt utan kommer från kärran jag köpte. I smedjan gjorde jag den handsmidda spiken som använts och även några av bultarna.
	Sargarna har jag förstärkt med smidda beslag och fäst dem med smidda beslag mot ramen. Allt spikat med handsmidda spikar. Slipfundamentet testas och vevaxelns lager provas in.
	Fundamentet för vattenbehållaren klart. En stationär slipsten av gammal modell har ju alltid vatten behållaren under stenen, men det funkar inget vidare om man skall dra runt med kärran......... Nedan ser du hur jag löste det.
	Hos en plåtfirma beställde jag en plåtbehållare (i svetsad aluminium), den målades svart med kimrök, jag monterade på en kran i mässing som jag med silverlod lött på en spridare. Spridaren gjorde av en mässingstång som jag borrade ur och lödde igen ändarna samt borrade små vattenhål under. Hela behållaren hålls fast av en läderrem.
	Lite accessoarer som skärsliparen behöver. En pilsnerflaska och smörjkanna är fastsatta med brett läder och i korgen med lock kan han ju ha med lite förskaffning. Till kärran ingår också ett bryne, en gammal kniv, bandkniv och lieblad.