Berättelsen
om Mats Herman Mattsson
Herman och
fostersonen Per August, hustrun Hilma och okänd kvinna i dörren. Bjurträsk c:a 1930.
Förord
Vi samlare och
knivintresserade brukar prata om de tre stora. De tre är Jon Pålsson Fankki,
Nils Nilsson Skum och Elis Bergström alias Kniv-Elis.
År 2010 upptäcker vi en
fjärde. Vi har sett hans knivar men aldrig vetat vem det är och om det är samma
knivmakare. Hans namn är Mats Herman Mattsson och detta är historien om honom.
Historien
Året är 1885 och urmakaren Mats
Herman Matson Koskela flyttar söderut från Uleåborg i Norra Österbotten i Finland
till Sävar
Knappt tre månader därefter
så gifter han sig med Anna Andersdotter, kanske var det hon som lockade dit
honom funderar jag.
Sju (7!) månader
efter att Koskela flyttat till Sävar födde Anna en son som döptes till Mats
Herman Mattsson, alias MHM eller HM som han ibland signerar sina verk.
År 1908, Tjugotre år gammal,
gifter sig enda barnet Herman med den tretton år äldre Hilma Maria Bjursell i
Sävar. Enligt uppgift så annonserade Hilma efter en karl i lokalpressen och
Herman nappade.
Vid denna tid försörjer sig Hilma
genom sömnad och Herman är anställd som faktor (en typ av arbetsledare).
Paret var säkert strävsamma
därför att enligt lagfarten går flyttlasset år 1920 norrut 15 mil till
Bjurträsk, Norsjö församling och nu blir de jordägare.
På sin lilla gård, Bodbergs
skifte, har de enligt boken ”Liten historik om NORDSJÖBYGDEN
Paret förblir barnlösa men
tar senare hand om ett fosterbarn, Per August.
Förutom arbetet med
husdjuren så höll Herman på med hornarbete, smide och gravering.
Enligt uppgift så hade
Herman en mindre enklare smedja på gården.
I en nyutgiven bok som
handlar om Bodberg (”Röster som tystnat” författare Eskil Gimerus) finns en
liten beskrivning av familjen Mattsson.
”Fjärde gården på Bobergs (Bodbergs ? förf. anm.) skifte låg ute i Bjuträsk. Där bodde
Mats Herman Mattson med hustru Hilma. Mattson snidade i horn och därför fanns
ett större lager renhorn i köket. Hornen var något som präglade rummet och
huset med dålig lukt. Någon större renlighet i övrigt fanns heller inte i
huset. Hilmas kjol glänste av fett och annat som under åren hamnat där.”
I ett brev till en släkting,
som finns bevarat, skriver han en hälsning och skickar med en bild på ett
föremål han snidat. Bilden som visar en gubbe i ackja med ren och påminner
mycket om de bilder han graverade. Några fler skulpturer av detta slag finns
inte dokumenterade, men självklart finns det osignerad slöjd sparade från
Hermans hand, man vet bara inte vem som tillverkat den.
Herman avlider 1958, 72 år
gammal och huset rivs 1987.
Bilden på slöjdföremålet
Herman Mattsson skickade till en släkting.
Knivmakaren Mats Herman Mattsson.
Allmänt
Hermans knivmakeri är numera
välkänt av samlare och han betraktas som en av de stora. Hans stil är lite av
Malåstilen och det är inte otroligt att han inspirerats av Elis Bergström
respektive Karl Berglund, alias Kniv-Elis och Korv-Kalle.
Liksom Kniv-Elis och
Korv-Kalle är inte Herman av samesläkt.
Han visar i sina bästa
stunder att han nästan når upp till Kniv-Elis klass.
Hans gravyrer av djur och
människor, ofta i relief, håller hög klass och visar på konstnärliga anlag.
Slidorna i helhorn
tillverkade han i ett stycke utom en av speglarna, omväxlande baksida och
framsida som sattes dit efteråt.
Speciellt slidholkarna av
nysilver är skickligt graverade. Herman kallades smed, han hade ju en enklare
smedja. Vi får därför utgå från att han själv smidde en del av bladen, dock
inte alla. Jag har sett Eskilstunablad och finska blad med blodränna i hans
produktion.
Knivskaftets övre del pryds
av en kula i horn och tången är nitad via en metallbricka ovanpå kulan.
Slidspetsen är alltid
högersvängd, ofta i form av en fiskstjärt som på finska knivar, på de mindre
knivarna avslutas också slidan med en kula
Ofta har knivskaftets nedre
del en lite längre nysilverholk med enklare mönster.
Herman signerade sällan sina
knivar, men när han gjorde det var det med H.M. eller M.H.M.
Man kan också säga att han
tillverkade sina knivar i många olika utföranden och storlekar, men ändå ser
man direkt, när man lärt sig läsa hans formspråk och teknik, att det är en Mats
Herman Mattsson.
Stockholmskniven
År 2010 kommer jag för 2700
kr över en intressant hornkniv på en Stockholmsauktion. Kniven ser du nedan med detalj av slidan. Jag
frågar runt bland kunniga samlare om vem som är knivmakaren, men jag får olika
svar. Tar med den till Jokkmokk men även där går man bet. Det vanligaste svaret
är att den är tillverkad av Kniv-Elis, men ingen är riktigt säker. Men efter
kontakt med personen som lämnat in den till auktion får jag reda på att
knivmakaren heter Hermann Mattsson från Bjurträsk, en nyupptäckt intressant
knivmakare för de flesta av oss. Slidan är lite ovanlig med en skidåkande same
och en ren på språng. På slidholken är dessutom en ren graverad, alla i
plattskärning eller relief. Knivskaftet av näver har intarsiainlägg av
nysilvertråd precis som på Kauhavaknivar, dock inte av samma kvalitet. Kanske hade
Hermans far med en sådan från Finland?
Stockholmskniven
av Mats Herman Mattsson, osignerad.
Gravyren i
plattskärningsteknik.
Göteborgskniven
Hösten 2016 åker jag ner
till Bukowski i Göteborg för att hämta en kniv som jag bjudit hem för 10 000
kr. Det är min fjärde av samma knivmakare, den är omärkt och i nyskick. Färgen
på hornet är vitt till skillnad från de andra som gulnat något. Gravyren med
bland annat 14 figurer och mönsterdekor är i bästa skick, skarpa och precisa.
Beslagen av nysilver är fint graverade med bland annat två renhuvuden på
slidholken.
Slidan på den här kniven har
framsidan dekorerad med infälld metall av tenn eller möjligen nysilver. Bladet
är av den modell som han använt på flera andra knivar och som han troligen
smidde själv. Men på det här har han mejslat in ett dekorationsspår runt om.
Bladet har lite ytrostfläckar. Hela ekipaget mäter
Kniven
från Göteborg, osignerad.
Tenndekorationen, infälld i
djupa spår.
Min samling
av Mats Herman Mattsson
Man ser direkt att det är
M.H.M. även om alla knivarna är unika.
Baksidan visar att han lade
ner också mycket arbete på dekoration av den.
