| Beskrivning | Marknadshändelser | Årets marknad | Deltagarinformation | Marknadsbilder | Litteratur | Startsidan |  

 

 

Skall du delta?

Vill du delta?

Klädesdräkter

Detta behöver vi

Dina varor

År 1850

Vad fanns att köpa på en marknad på Jönköpings Stortorg, som Hovrättstorget hette under mitten av 1800-talet?

Intressant läsning om vad som gällde under mitten av 1800-talet får du här.

DJURHANDEL
All typ av tamboskap såldes, hästen och oxen var dragdjur. Jakten gav viltkött och päls. Under den varma årstiden såldes köttet ofta levande men på vintern kunde man sälja färdigstyckat kött.
Det hängde ett knippe höns utan huvud, eller en hare med enris i magen. Torkad fisk eller saltad sill i tunna.

KÖPMANSVAROR eller HÖKARE
S.k. viktualier: salt, socker, mjöl, kryddor-peppar.
Nyttiga ting: bär, frukt, vitkålshuvuden, palsternackor,
potatis, lök, morötter, rotsaker.
Skinn, kött, ved, torv och ost


Hårda bröd och lena kakor

TYGER
Såldes av s.k. buntmakare eller "lappakärringar"
Tulubber, surtouter, bonjourer, piquècher.
Svarta,kulörta, släta och faconerade, rutiga och randiga.
Nyaste och modernaste franska galanterivaror.
Lärft och vävnader.
Observera Sveriges första klädfabrik, wantmakeriet
grundades redan år 1612 i Uppsala.

KORTA VAROR, m.m.
Knivar, blanksmörja, lädersmörja, skovax, bläckpulver,
beck, tjära, hampa, fernissa, enbärssirap, honung,
kokosnöt-olje-soda-tvålar, tagel bivax,
slipstenar, skavgräs (equistum hiemale, användes som sandpapper),
näver, svavel, flinta, krut, bössor och liar.

GRÖVRE HANDELSVAROR
Stavämne, hasselkäppar och grangrenar (till laggkärl), enhank och enstavar till gärdsgård, lindbark till repslageri, bark (garvning), smidesjärn, aska (för lut)


Foto, Jönköpings Länsmuseums arkiv

Grönsaker och frukt
Fruktträd förekom sparsamt hos allmogen under denna tid, det var troligtvis uppskattat som marknadsvara.
Bärbuskar förekom medan humlen var oblikatorisk Grönsaker, kallades jordbruksprodukter, odlades mycket sparsamt i små "trädgårdar". Det kunde finnas kål (blåkål) lök, pepparrot, senap, kummin, morötter (gularod), rödbetor, palsternackor, bondbönor, persilja, mejram, timjam, gräslök. A.E Holmberg skriver 1846 "för trädgårdsskötsel äger allmogen föga håg och fallenhet"

HANTVERK och SLÖJD
Vävskedar, träskor, spånkorgar, linne, trasmattor,
hornskedar, hackat enris till spottlådan och förstugan,
råttfällor, kopparkärl, vaskbaljor, sillakorgar,
torgkorgar, slevar, smöraskar, vispar, såll,
enkla trädockor och leksaksspinnrockar,
bärkorgar,resekorgar, skäktat lin - lingarn,
lergökar, enkla omålade möbler, snusdosor. Till supen hade man svarvade små skålareller djupa skedar med kort skaft gjorda i trä, horn eller metall.
Till matdryck och öl hade man en svarvad bolle, snibbskål, kåsa, bägare i trä eller kanna i trä. Knallar med slöjd färdades långväga till olika marknader varför sådana varor inte behövde vara "småländska" för att vara sållda på en marknad i Jönköping.

Maträtter
Kaffet blev vanligt hos allmänheten under 1800-talet. Till kaffet åt man bl.a. gilleskakor, skorpor och pepparkakor.
Andra drycker som förekom var öl, vin. brännvin, enebärsdricka, björklagsdricka (björksav och jäst) Till vardags åt man kött, fisk och potater.
Bänkvälling förekom allmänt. Det tillagades så att efter varje måtid skrapades resterna av i en träbunke som förvarades ute under lock. Vid veckans slut tog man och kokade upp allt detta till en välling som avnjöts på lördagkvällen.
Barkbröd var inte bara ett hungerbröd utan bark har lokalt varit ett dagligt inslag i brödet.

  | Kopiering av bilder tillåten om källan anges. | Webmaster: Anders Halldén